I fredags var jag dessutom och fick fotvård. Jag kände att jag misshandlat mina fötter så mycket att det var dags att ta hand om dem lite för att de ska stå ut med den bitvis hårdhänta behandlingen. Det var skönt värre och fötterna var supernöjda! ;-)
Imorse vaknade jag till en lite vitare värld. Det hade snöat under natten och snöade fortfarande ute, både när jag åt frukost och när jag gav mig iväg ut. Idag blev det en långpanna med Västerås löparklubb. Vi möttes upp vid Bellevue och jag insåg snabbt att jag var den långsammaste i sällskapet på sju personer. Det enda jag var orolig över var att tempot skulle ligga på under 5min/K, allt över fixar jag med varierande resultat och med begränsning på distansen. Av 26K löpta med VLK klockade min FR405 fem kilometrar på ganska precis 5min/K, tio kilometrar i ett tempo på mellan 5:06-5:15min/K, och resterande kilometrar 5:16min/K eller långsammare. Dessutom fick jag 5km tranportlöpning till och från mötesplatsen. Snittet för hela löppasset låg på 5:21min/K och totalt 31km. Det blev ett riktigt högtempopass för mig och nu det känns i kroppen att jag kört hårt. Under passet hade jag med mig två vattenflaskor och två GU-geler. Jag klämde i mig båda gelerna och tömde båda vattenflaskorna. Dessutom sprang vi förbi Café Anund var det finns en öppen toalett, och jag passade på att fylla på båda flaskorna igen (dessutom hann jag tömma även de flaskorna innan jag hunnit hem).
Nu låter det kanske som att det bara var jättejobbigt - men så var det inte alls. Det var så underbart roligt och jag hade så mycket spring och löpglädje i kroppen under hela passet och jag hade flera gånger lust att göra Ronja Rövardotter-skrik av glädje som bara bubblade och ville ut.
Det känns skönt att veta, även om jag fick trycka på för att hålla tempot idag, att det finns utrymme för utveckling och att kunna öka på hastigheten även på längre distanser. Med rätt träning kan jag nå mina mål!
Nu blir det vila i dagarna två. Kroppen måste få sin återhämtning. Nästa helg blir det ett ultralugnt långpass med tanke på hur jag sprungit de senaste helgerna; För två veckor sen sprang 100K totalt under lördag och söndag, förra helgen tryckte jag på med ett nytt PB på halvmaran i Sala och idag blev det ett, för mig, hårt långpass med VLK.
Jag ska ju orka springa en mara den 11 december också!
3 kommentarer:
Vilken fantastisk form du verkar vara i!! Superroligt! Vet hur det är att vara svansen i ett löpgäng, jag är det i stort sett jämt :). Fast för min del är det bra, jag behöver komma ur min komfortzone lite.
Det verkar vara en riktigt bra löparklubb du har hittat där i Västra Aros!
Wow! Va roligt Lisette! Och detta i grundträningsperioden - jösses vad det kommer att gå undan till sommaren!
Själv vågar jag mig inte på att kuta långpass med klubben. De brukar ligga på 5:20-tempo, men det pallar inte min kropp. Eller pallar gör den, ett pass, men sen får jag inget krut i kvalitetsträningen.
Vilken mara står på programmet den 11?
Carina: Form och form - jag är i bättre form än vad jag trodde jag kunde förvänta mig med tanke på sensommarens och förhöstens bortfall av träning. Sen har jag ju en bit kvar till den form som jag VILL vara i...
Det är bra att vara tvungen att pressa lite grann. Det är ju så man blir bättre - annars är det lätt att ligga i komfortzonen hela tiden - och så lyfter man aldrig taket.
Löparklubben är absolut ett kanonbra gäng! =)
bureborn: Jag har superkul varje pass jag är ut på, vare sig jag springer själv eller med sällskap. Planen är att det ska gå undan till sommaren. Jag siktar mot stjärnorna så får vi se vart jag hamnar. Jag kan ju inte säga annat än att jag var mör efter långpasset i lördags, men samtidigt är det bra att få köra såna pass ibland. Nu blir det lugnare tempo framöver.
Jag tänkte springa Luciamaran i Bovallstrand den 11:e december.
Skicka en kommentar