Blötmyrpass

Jag hade löpdate idag igen, denna gång med rastaklätterbruden L. Efter jobbet cyklade jag hem till L för ett löppass i terrängen. Vi startade bakom huset, rakt ut i skogen och mot första bästa myr - som vi så klar skulle försöka klara oss torrskodda runt. Ha! Det var ju bara att glömma! - och jag som i all hast i morse slängt ner bästa asfaltdojjorna i ryggan (BRA! När man ska springa terräng!).
Snabbt insåg vi att det var onödigt att försöka hålla fossingarna torra och så klaffsade vi rakt igenom myrarna. Vissa myrar var skönt kalla, medan andra var härligt varma, och sen fanns det myrar som sög fast fötterna så att skorna nästan blev kvar ner i den geggiga massan och andra myrar var knädjupa. Var det inte sugande myr att springa genom så var det fin skogsstig och uppförsbacke. Härligt tunga varianter av löpning, och vi kom fram till att detta 11,4K-pass garanterat skulle vara perfekt för nybörjarlöparen - NOT!
Förutom härlig löpning i härlig miljö hann vi smaka på några blåbär och på varje myr letade vi efter hjortron - och vi hittade några få som var mogna, och ack så goda. Men man fick inte stanna till för länge, myggen hittade snabbt våra svettiga löparkroppar och ville åt vårt blod.
När vi kom tillbaks till L hade mina vita asfaltdojjor och mina vita löparsockor bytt färg och var mer svartbrun än vit. Tack och lov för trädgårdsslangen med ordentligt tryck i - skorna fick tillbaks det mesta av färgen, och mossan försvann. Nästa gång tar jag terrängdojjorna!
För det blir absolut en nästa gång och det snart - Så roligt var det!
Jag var helt euforisk hela passet, och är det fortfarande. Ska försöka sova, om det går.