Var ut idag och testade ett Maffe-pass. Jag körde ca 11K, med strävan att hålla pulsen mellan 145-150bpm. Jag hade även ställt in klockan på 1K-intervaller, för att få se hur det såg ut för varje kilometer. Snabb sammanfattning: 149bpm (max 165bpm) och 7:51min/km. Det gick med andra ord vääääldigt långsamt och jag fick gå väldigt mycket. Idag hade jag valt att springa runt Nydalasjön för att få en flackare runda.
Maffe-uträkningen är 180-ålder +/-5 beroende på olika faktorer. Jämför man det med min maxpuls som ligger någonstans över 190bpm och min medelpuls på 170-180bpm på långpass så förstår man ganska snart att 150bpm är väldigt snabb promenadfart för mig (med inslag av väldigt långsam löpning). Det har dock varit skönt att köra dessa långsamma pass som återhämtning efter maran, och jag kommer att försöka köra lugnt ett tag till. Efter det är det tid att sätta igång ett nytt schema inför Sydney Marathon.
Ska jag hoppa in på Mr. Szalkais schema så att veckorna stämmer fram till Sydney Marathon?
Eller är det nån som har förslag på nåt annat upplägg?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det där låter ju skönt! Men också som att man ska vara ett "matematsikt geni" för att ta sig runt... :)
Tur att man inte behöver räkna ut allt under tiden man springer ;)
Spännande med Sydney Marathon! Tror att du är inne på helt rätt spår i din träning!
Jepp! Tack och lov för pulsklockan! Den är verkligen kanon!
Det känns annorlunda att ha nåt nytt att träna mot så snart efter att man sprungit Stockholm Marathon. Men det är peppande!
Skicka en kommentar