I väntan på SM och min nya sorts uppladdning med två veckors total frånvaro av löpning läser jag om andra bloggares förberedelser, uppladdningstips och sista löppass och tävlingskläder. Jag peppar för fullt mentalt. Försöker hitta mantran som ska bära mig igenom loppet på lördag. Jag frossar i andras träning när jag inte haft ork att träna själv. Idag skulle jag nog kunnat fara ut och springa, men jag är rädd för att inte hitta löpsteget, för att inte känna flytet. Nej, jag vilar vidare - känner hur kroppen blir starkare och starkare dag för dag. Jag tror att det gör mig gott! Jag är mentalt förberedd i alla fall! Jag kanske inte gör några supertider på maran på lördag, men runt den SKA jag.
I morse talade jag med min kära mor som bävade för banändringen. Hon hade hellre sett att det långa varvet varit först. Jag försöker se första varvet som uppvärmningsvarv, sen kör jag igång med löpningen. Jag vet med mig att de år maran varit tungsprungen så brukar halvmaradistansen kännas i benen och Stadion brukar vara alldeles för nära. I år kommer Stadion vara tillräckligt långt bort vid halvtid, och jag kommer inte att känna av det på samma sätt. Sen är det ju faktiskt så att jag tränat bra hela året - Ja, ända fram tills för två veckor sedan i alla fall(med lite uppehåll i december och februari - då jag var trött eller däckad i superförkylningen).
För er som undrar vad jag pysslat med och hur jag mått under dessa två veckor kan jag berätta detta. Tröttheten har varit total, och jag fick även problem med halsen/strupen. Jag har varit till läkaren och tagit diverse prover och allt ser bra ut. Inga dåliga värden så långt ögat kunde nå. Så mitt beslut blev att vila, och sen vila vidare. Så nu vilar jag bara det sista innan skorna ska snöras på för maran. Jag längtar efter folkfesten! Jag längar efter löpningen! Jag längtar efter känslan att få springa i mål på Stadion!
På lördag smäller det!
onsdag 2 juni 2010
I väntans tider
Etiketter:
mental träning,
stockholm marathon,
Stockholm Marathon 2010,
träning,
trött,
vila
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

4 kommentarer:
Du låter taggad i alla fall trots allt. Tror inte heller att två veckors vila tar ner formen så mycket. Själv har jag inte heller kört så väldigt mycket senaste två veckorna.
Jag tror att formen din kommer att växa sig allt större för varje dag nu. Du kommer vara superstark på lördag!!!
Önskar dej Lycka till på lördag och hoppas att du får ett lika härligt lopp som på Ultran! En mara måste vara en "baggis" nu. Men se till att dricka ordentligt, det kan nog bli varmt. Vi åker till landet så jag kan tyvärr inte komma och fota och heja på dej.;-) Kram Elisabeth
Carina: Jag är absolut taggad. Det svåra är att veta vad kroppen kommer att säga på lördag. Jag längtar dock efter att få springa långt igen. Det är så länge sen (En hel månad! Hihihi!)
Elisabeth: Vad roligt att du hittat hit. Det kommer inte vara samma "energifest" som ultran med tanke på de vätskekontroller som var då, men jag ska göra mitt bästa. Tack för dina lyckhälsningar. Ha det gott ute på landet i helgen! Kram
jag får så sällan chansen att säga detta, kanske för att jag inte är en svart kvinna?, men nu passar jag på...
YOU GO, GIRL!
heh :)
Skicka en kommentar