...att kunna ta sig ett löppass när mörkret fallit. Jag var ut på ett lugnt och långsamt pass igår kväll. Halsen kändes ju lite bättre igår. Det var meditativt att springa i mörkret mellan gatlyktorna. Benen bara matade på och jag hade kunnat fortsätta hur länge som helst. Nu nöjde jag mig med strax under 10K, jag vill ju kunna springa fler gånger.
Igår kväll när jag lade mig ställde jag väckarklockan på 6:10 för jag tänkte springa nu på morgonen. När jag vaknade i morse strax före 6 öste regnet ner, och det spöregnar fortfarande. Istället för ett morgonpass tog jag en en mysmorgon i sängen och bara lyssnade på regnet, gick upp och gjorde god gröt och bryggde kaffe. Min plan för löpning är ändrad till ikväll när jag slutat jobbet. Då får det regna så mycket det vill - men då ska jag ut och springa.
Någon som hänger på?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar