Förresten så passerade en rullskidåkare mig när jag promenerade hem från stan i eftermiddags, och jag drömde om att jag skulle våga åka hemifrån och till Skultuna och tillbaks. Bara jag inte var så rädd för att det ska börja göra för ont....
Tillbaks till mitt kvällspass. Jag hade bestämt att jag skulle vara strikt med stakningen. Benen fick endast användas i nödfall och i uppförsbackar om det gick för långsamt, och jag höll det - OCH benet kändes riktigt bra om jag bara gjorde enstaka frånskjut. Yey! Vilken lycka det var, och helst med tanke på vilket bakslag jag haft sen förra helgen med mer ont och extra mycket haltande.
LYCKA TILL! till alla i VLK som ska springa lopp i morgon. Jag håller tummar och tår för er alla - Munkastigen och Säter!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar