I kväll susade jag äntligen runt på min vita springare. Det var dock inte bara jag som susade, även vinden ville vara med och leka. Jag hade rejäl motvind ut till Skultuna och sedan var det lite mer lättcyklat bort mot Tillberga, lite sidvind men aldrig någon riktig motvind. Däremot fick jag värsta motvinden från Tillberga, och när jag närmade mig Finnslätten kunde jag ändå inte förmå mig att cykla hem riktigt än. Så det blev en tur bort till Anundshög också innan jag styrde kosan hemåt. Det var bara att inse att solen var på väg att gå ner. Jag fick ihop dryga 42,5km i kväll, så det får jag vara nöjd med. Imorgon startar min utmaning, då börjar jag cykla 50km och det har jag tänkt göra i 5 dagar. Med en liiiiten reservation för att jag känner av adduktorerna sen gruscyklingen i söndags. Jag hade först tänkt cykla ett cykellopp på lördag - men det får bli cykling i egen regi istället.

Så här ser inte min vita springare ut.....
2 kommentarer:
Men visst hade det varit trevligt om den sett ut så? ;) Fast inte lika roligt att vara ute och leka då förstås!
Ja, jag hade gärna haft ett sånt åk också. Men det är transport, inte lek. Jag verkligen längtar efter att få ut och trampa i morgon igen.
Skicka en kommentar